Investera i fonder

Det är många svenskar som föredrar att investera i fonder istället för i aktier och så började det se ut sedan den första svenska aktiefonden dök upp på 50-talet. En fond är en samling/portfölj med värdepapper, oftast aktier, från flera olika bolag. Om du investerar i en fond blir du andelsägare av fonden tillsammans med många andra och indirekt ägare i de bolag vars värdepapper finns i fonden.

En fond behöver emellertid inte enbart innehålla aktier utan kan blandas med andra värdepapper och det finns fonder som inte innehåller några aktier alls. Nu ska vi på sparainvestera.se titta närmare på de vanligaste fonderna som du kan investera dina pengar i.

Aktiefonder

En aktiefonds förmögenhet består av minst 85 % aktier som är utspridda på minst 16 bolag. Spridningen av aktier på flera bolag gör att fonden normalt är lite tryggare än när man investerar i aktier i enda bolag, men hur stor risk fonden har beror också på vilken sorts aktiefond det handlar om. Om du investera i en branschfond är risken större än om du investerar i en global aktiefond, men å andra sidan kan du tjäna desto mer pengar om den bransch du har investerat i går bra. Här ska vi ge dig några exempel på olika aktiefonder:

  • Länderfond – en aktiefond vars aktier är anknutna till ett visst land.
  • Globalfond – en portfölj som innehåller aktier från många olika branscher över hela världen.
  • Branschfond – en fond som innehåller aktier inom en viss bransch, till exempel IT-aktier eller läkemedelsaktier.
  • Sverigefond – innehåller aktier från svenska bolag, ofta exportbolag.
  • Sverige & globalfond – en mix av svenska och globala aktier.
  • Regionsfonder– innehåller aktier från en viss region. Nordenfond, Europafond, Nordamerikafond (USA-fond), Asienfond, Latinamerikafond och Östeuropafond är exempel på sådana fonder.
  • Tillväxtmarkandsfonder – är en fond som innehåller aktier från nya växande marknader. En del tillväxtfonder innehåller aktier från många tillväxtmarknader medan andra nischar sig på några få länder/marknader.

Räntefonder

En räntefond består av räntebärande värdepapper, till exempel obligationer och statsskuldsväxlar som påverkas av marknadsräntorna. Det finns korta räntefonder och långa räntefonder och du kan med fördel investera i båda fonderna om du vill.

  • Korta räntefonder. En kort räntefond har en löptid som understiger ett år och är en mycket stabil fond eftersom de inte hinner påverkas nämnvärt av marknadsräntorna. Nackdelen är att korte räntefonder brukar ge en låg avkastning.
  • Långa räntefonder. Långa räntefonder är faktiskt inte lika stabila som korta räntefonder, men kan å andra sidan ge en riktigt bra avkastning om marknadsräntan inte förändras, eller (ännu hellre) om den sjunker.

Andra vanliga fonder

  • Blandfond – en fond som både innehåller aktier och räntebärande papper.
  • Hedgefond – en fond där reglerna är friare när det gäller omplacering av aktier, vad man placerar pengar i och belåning. Poängen med hedgefonden är att den utifrån vad som händer på marknaden genom omplaceringar ska minska risken för förlust, även om så inte alltid är fallet.